Pressetik eller bra lösnummerförsäljning?

Jag hade en gång en arbetskamrat som inte tyckte om lokaltidningen för det ”hände för lite” i den. Hon föredrog Aftonbladet för där kunde man läsa om lite mer ”spännande nyheter”. Om det hon läste var sant eller inte ansåg hon vara mindre viktigt.

 

Ämnet är pressetik och det första jag tänkte på var hur kvällstidningar såsom Aftonbladet gång på gång gör övertramp. Det känns som att de kan avslöja vad som helst för att få sälja många lösnummer. De ger väl helt enkelt det läsarna vill ha.

 

Svininfluensan

Ett exempel är ämnet svininfluensa som är ett perfekt ämne för en rikstäckande tidning att skriva om eftersom det angår och intresserar de allra flesta svenskar. Många är mycket oroliga för att de ska bli drabbade av sjukdomen och vilka konsekvenser det skulle kunna ge. För mig känns det som att Aftonbladet utnyttjar denna rädsla och skapar rubriker som skrämmer upp folk ännu mer. Detta för att få sälja fler nummer.

 

Ett exempel är löpsedeln på bilden vilken sattes upp tidigare i höst. Inte nog med att uppgifterna säkert skrämde upp många läsare, det visade sig senare att uppgifterna inte heller stämde. Smålandposten publicerade dagen därpå en betydligt mer sansad artikel men så säljer ju den tidningen i högre grad prenumererade nummer än lösnummer och har alltså inte samma behov av smaskiga löpsedlar.

 

Personlig integritet

Idag tisdag den 10 november 2009 gick jag in på Aftonbladets hemsida för att se hur informationen om svininfluensan ser ut nu. En rubrik lyder ”Alla fyra sökte hjälp för svininfluensan”. Fyra offer för svininfluensan radas upp. Alla fyra har avlidit i sviterna av sjukdomen och alla presenteras med namn, ålder bostadsort och även bild. I branschens egna framtagna pressetiska regelsamling nämns bland annat att man ska respektera den personliga integriteten och att man ska ge korrekta nyheter. Gör Aftonbladet det eller bryr de sig inte om denna pressens egna regelsamling?

 

Publicerar namn oftare

Är det bara jag eller, eller känns det inte som om utrymmet för vad som är etiskt försvarbart att publicera har utökats betydligt under det senaste decenniet? Det är exempelvis relativt vanligt att kvällspressen numera publicerar namn och bild på personer som är misstänkta för olika brott. Det är väl fortfarande enligt svensk lag så att man ska betraktas som oskyldig tills motsatsen har bevisats i en rättegång. Ett exempel är Mats Ahlm som inte dömts för mordet på sin flickvän och som dessutom hela tiden hävdat att han är oskyldig. Kvällspressen försvarar sig ofta med att det finns ett stort allmänintresse vilket alltså skulle legitimera en sådan publicering, men ofta är det kvällspressen som från början skapade detta allmänintresse där konsekvensen blir att den personliga integriteten inte respekteras vilket naturligtvis leder till tragedier för dem som hamnar i kläm.

 

SVT och SR nöjer sig oftast med att publicera kön, ålder och bostadsort. Korrekt och med visad respekt för offren och deras anhöriga. Tråkigt för läsaren kanske, men ett bättre val ur ett etiskt perspektiv. För min del lägger jag mycket hellre min tid på något helt annat än att ta del av påhittade nyheter.